tisdag 25 november 2008

25 november BMT+245

Längesedan jag skrev, det känns som att korken drogs ur efter för provtagningen. Det var så pressat innan och då hade jag behov att skriva av mig all min oro. Nu har vi pustat och bara levt livet i en vecka och det har känts mycket bra. Vickan är pigg och glad och hostan är över. Hon har varit till badhuset med skolan och simmat. Tänk vad lycklig hon första dagen hon fick åka med till badhuset. Hon hade simmat och simmat sa fröken, i 45 minuter utan stopp. Gissa vem som somnade på bussen hem och fick gå hem från skolan en halvtimma tidigare?? Jo, lilla fröken Mangelin. Hon tog nog ut alla krafter som fanns bara av lycka av att få vistas i badhuset och jag förstår henne så väl. Hon verkligen gillade sina simträningar innan återfallet kom förra december. Tänk att det snart har gått 1 år sedan de frukstansvärda provsvaren. Hur har vi klarat av detta året?
Igår hämtade jag mamma vid tåget, så hon kommer att lysa upp vår vardag under veckan. Victoria tycker att det är såååå mysigt att gå hem från skolan och att mormor finns här och pysslar om henne. De spelar spel och pusslar. Mormor ställer upp på allt som Vickan vill, gissa om hon blir bortskämd?? Men det kan hon behöva ibland, så länge hon inte ställer samma krav på mamsen:)
Idag har barnen varit på luciaträning vid kyrkan. De ska båda vara med i luciatåget, så nu gäller det att öva. Victoria ska läsa en vers högt ensam så hon var lite pirrig.
Livet ramlar på och vi njuter!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Skönt att höra att allt rullar på som det ska. Så klart att anspänningen var enorm innan provet och vi här ute i landet tar gärna del av dina dagliga tankar. Det vet du!
Att simma tar på krafterna på oss alla och om Vickan blir lite extra trött är det inte så konstigt. Vår familj brukar besöka badhuset på fredagar vilket i regel resulterar att hela familjen somnar på sne i soffan strax efter Idol har börjat....

Kramar i massor!

Anonym sa...

så skönt att höra att allt börjar bli som vanligt