Gott nytt år!

Kristins underbart vackra tårtor.

Marcus polis

Lyckan var gjord att få prova Pelles polis attiraljer.

Träff i vänersborg

Kusinbarnen myser i soffan. Tack för fika och paket.

Middag med goda vänner

Tack för god mat och vin. Så mysigt att träffa er.

28 december

Nu är julen över och vi laddar för år 2009. Vart tar tiden vägen? Lite skrämmande faktiskt.

Vi är nu i Trollhättan hos mor och bara har det mysigt. Igår kollade vi på film tillsammans och idag har jag slagit alla i kortspelet Mulle..det är ju alltid roligt.

Brosan med familj kom hit och fikade och barnen hade roligt som vanligt. Fullt ös när Marcus och William träffas, där finns ingen broms att dra i:) men roligt har de. Ikväll var vi till minneslunden och tände ljus till pappa/morfar. Det var så fint och stämningsfullt där, massor av ljus som lyste och de har så otroligt fint ordnat i minneslunden, helt fantastiskt. Känns som ett bra ställe att åka till. Vattnet porlade nedför den lilla bäcken och massor av blommor var frusna och frostiga, mycket vackert.

Imorgon ska jag och Mattias ut på rea och se om vi kan fynda något, chansen är väl inte så stor. Ska även träffa mina vänner Helena och Marie med deras familjer på kvällen och det ska bli så mysigt att få se dem igen.

Vi åker hem på tisdag för att sedan ladda för nyårs fest på Hantverksgatan!!

26 december - BMT+276

Så var julen avklarad och lugnt har nu lagt sig. Tänk vad man hastar runt och kämpar för denna dag som går över så fort. Vi hade en jättemysig julafton hemma hos farmor och farfar, kusinerna Amanda och Kristoffer var också där samt Susanne och Anders. Barnen trivs så bra tillsammans och har lekt och hittat på saker hela tiden och då är det inga problem. Efter julklappsutdelningen så byggde killarna med sina Star wars legon i köket i x antal timmar och tjejerna läste böcker. Vickan läste ut en bok innan juldagen var över.

Vi åt god mat och njöt av att bara vara hemma och inte på sjukhus. Tänk hur året har varit och vad mycket vi har varit med under det gångna året. Vi är så lyckliga över att vår skrutta mår bra och finns här hos oss, det är vår allra största och finaste julklapp nånsin.

Måste rekommendera vår roliga julklappslek som vi vuxna gjorde på julafton. Vi hade köpt varsitt paket som skulle passa till alla för runt 100 kr. Vi lottade sedan ut vem som fick vilket paket. Vi öppnade paketen och alla såg vad som fanns i. Sedan bestämde vi en tid som blev 15 minuter, därefter slog vi 2 tärningar och när man fick 2 lika så fick man byta paket med vem som helst och man var tvungen att byta. Tärningarna gick sedan laget runt och vi höll på tills äggklockan ringde. Kan tala om att det blev hektiskt de sista minuterna, alla ville byta med någon annan och någon ville ha kvar det man hade. Trisslotterna flög fram och tillbaka över bordet ett flertal gånger kan jag lova. Mycket roligt och uppskattat, prova detta!!

Victoria håller just nu på att göra smycken i zernitlera och Marcus och Mattias är på hockeyträning, imorgon är det dags för NWT serien igen och det ser han fram emot. Sedan far vi mot Trollhättan för att hälsa på mormor.

God fortsättning till er alla!

God Jul till alla bloggläsare

Hälsar familjen Mangelin

Nu är det jul

Granen är klädd och knäcke brödet är gräddat.

Redo för tomte maskerad!

Linn och victoria

19 december - skolavslutning

Nu har hela terminen gått och barnen har fått jullov. Jag var med till kyrkan idag och lyssnade till barnen när de sjöng i körerna och orkestern spelade. Mycket vackert och tårarna höll på att flöda över. Mattias gamla lärare sjöng som vanligt "O helga natt" med sina allra vackraste mörka stämma och till detta tillkommer barnkörerna med sina späda röster, ja det är så vackert så ni kan inte ana. Det måste upplevas!!

Victoria har Linn med sig hem så det leker just nu café, Mattias och Marcus är på hockeyträning som vanligt på fredag eftermiddag. Marcus fick idag sina bilder som togs med hockeymunderingen på och han var så söt, eller rättare sagt snygg och tuff om han får välja orden själv. Men än så länge är han min lilla plutt och jag vill gosa med honom i knät ett tag till framöver.

Vi har nu klarat av Göteborgs besöket och allt gick bra. Läkaren var mycket nöjd med hur allt fortgår, hon tycker att Vickan har klarat av transplantationen mycket bra. Vid förra tillfället i september visade det fortfarande 100% Marcus dna i henne och det tackar vi för. Nya prover togs nu och de får vi svar på om några veckor. De börjar även nu att kolla mer saker som kan påverkas av strålning först och främst. Biverkningarna och seneffekterna är många och börjar nu att kollas upp. Hormonproduktionen i kroppen kan påverkas och då behöver man medicinera för detta under hela livet, men vad är det mot cancerceller?? De kommer även att göra en lungfunktionstest i mars för att se hur lungorna fungerar, brukar också påverkas av transplantationen. Vidare kommer synundersökningar att göras kontinuerligt, för att upptäcka gråstarr i tid, även detta en påverkan av helkroppsstrålningen. Tillväxtkurvan kommer också att följas upp för att se att hon växer som hon ska. Annars måste man ge tillväxthormon mot detta.
Ja, som ni förstår är inte provtagningar och undersökningarna slut utan kommer att följas åt i många år och ev hela livet för Victoria. Men vi gör vad som helst för att hon finns här hos oss och tänker inte gräva ned oss i allt som ev kan hända i framtiden. Vi lever som vanligt här och nu och tar nya tag mot nästa sövning och provtagning som kommer att ske i januari i Karlstad.

Vi är så lyckliga över att fira en jul som blir någorlunda normal hoppas vi på. Vickan har lovat att inte få 40 graders feber på julaftons morgon:). - Vi hoppar över det i år, sa hon.

Nu laddar tjejerna för kalas i kväll, det blir en rolig avslutning på denna terminen!

Skridsko prinsessa

Lek och bus landet

Sjukhus besöket är klart och barnen leker för fullt.

15 december -BMT+265

Idag har jag firat lucia på mitt jobb och alla barn var så duktiga. Vi firar utomhus och alla föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar står där ute i mörkret och tittar på sina barn. Det är något speciellt med lucia, man får alltid en liten tår i ögat.

Marcus och Victoria var med i luciatåget i Väse kyrka i lördags och de var så många och sjöng så fint. De var bara 8 stjärngossar men runt 50 tärnor och lucian förstås. Mycket vackert och ett oerhört stort arbete bakom att få ihop detta. Då blir man tårögd, när man ser ens barn. Jag är så lycklig över att Victoria kunde få vara med, det kanske inte var det bästa bland allt folk. Men ibland väljer vi våra tillfällen när hon får vara med för att känna att hon inte missar allt roligt i livet. Kantorn som även är barnens körledare sa med blanka ögon: - Det är ju helt fantastiskt att Victoria kan vara med i år. Tänk hur det var förra året när allt var nere i bott och nu är hon här bland oss. Helt fantastiskt! Ja, ingen är gladare än vi att vi får uppleva denna lucia och jul med henne.

Imorgon kväll åker vi till Trollhättan för att sova 1 natt hos mormor. Mormor är här hos oss nu så hon åker med oss ner i bilen. På onsdag morgon ska vi vara i Göteborg för 9 månaders kontroll. Det är ett antal prover de tar för att bland annat se hur Marcus märg produerar i victoria samt att se hur hennes immunförsvar byggs upp. Vi får även träffa läkaren som vi kan ställa alla frågor till. Känns som att man vill fråga massor av framtiden, men samtidigt vill jag inget veta. Vi lever verkligen här och nu och tänker så fortsätta med det. Jag är så glad för var dag som går och Vickan mår bra.

Efter sjukhusbesök ska vi checka in på hotell för en natt, det blir Jul på Liseberg på kvällen och allmänt julmys och vila så här veckan innan jul Ska bli så härligt! Gissa om barnen längtar....

Vickans nya mössa

Sytt i slöjden

Skämmas kan jag!

Ännu har hon inte ont i magen!!! Det lilla söta odjuret....

Kalas för Smilla

Hon har tömt Marcus 2 choklad kalendrar på 30 bitar:( hon som aldrig rör något i köket.

Här får ni se lilleman i action med målvaktsutrustning på, inte det lättaste att röra sig med dessa alla skydd som sitter både högt och lågt. Men han kämpar på och han tycker att det är så roligt att stå i mål. Han vaknade natt till söndag klockan 03.00 och säger: -God morgon, pappa! Ska vi åka nu?? Ja, ni kan ju förstå vad Mattias svarade just då. Sedan försökte han en gång till 06.30 och kl 07.30 gav Mattias upp och gick upp med honom. De skulle i och för sig gå upp runt 8.00, så det var nästan dags. Men det pirrade nog i magen lite extra.

Victoria var till skolan idag igen och mår bra. Äter fortfarande penicillin, men öronont och halsont har försvunnit. Är lite snorig och hostig men inget mer.

5 december - BMT+255

Igår den 4:e december var det precis 1 år sedan vi fick den värsta chocken, 2:a återfallet konstaterades. Bara jag börjar att tänka på hur den dagen var och dagen efter så värker det i hela kroppen och tårarna vill bara flöda. Fy, att man kan uppleva en sådana inre smärta som sliter i hela kroppen. Man vill bara lägga sig ned och inte vakna mer, tanken är att man orkar inte mer, nu får det vara nog. Men kroppen säger att man måste fortsätta. Att berätta för barnen hur läget är, är nog det värsta man kan göra. Att se deras hopp och framtidstro försvinna. Varför ska barnen drabbas???
Att vi nu har klarat av ett så tufft år är stundtals svårt att ta in. Förra julen förberdde jag mig själv på att det kunde vara sista julen vi firade med Victoria (ärligt talat så har jag nog tänkte så alla jular sedan hon insjuknade) men förra året kändes mer definitivt, en benmärgstransplantation kan ge många svåra komplikationer eller helt enkelt misslyckas.

Men nu är vi här 1 år senare och just nu är det bra och vi lever verkligen dag för dag, och våndas inför varje stor provtagning. Den 17 december ska vi till Göteborg för att ta ett antal blodprover där de ser hur immunförsvaret byggs upp, samt hur Marcus märg arbetar i Vickans kropp. Vi vill ha 100% Marcus märg hela tiden, inget annat!!!!! Därefter väntar nästa sövning med cellgifter till ryggmärgsvätskan och CNS och då tas samtidigt ett LP för att se att inga sjuka celler finns i vätskan, detta blir i mitten av januari. Så ser planen ut.

I tisdags em fick Vickan ont i örat, så Mattias var hemma med henne på onsdagen och de åkte till sjukhuset för en koll. Örat var irriterat och svullet samt att halsen var röd. Så det blev penicillin i 7 dagar. Hon hade lite temp på onsdagskväll men ingetsedan dess. Victoria sov hos farmor och farfar natt till torsdag och tillbringade dagen där när vi arbetade. Tur att de kunde ställa upp när det var kaos på både Mattias och mitt jobb. Halva personalstyrkan har varit sjuk hos mig så vi andra har fått bekänna färg. Jag drar själv på en förkylning som inte vill ge med sig, så det är väl något som går i familjen.

Ikväll är det personalfest för min del, tur att jag är ledig idag coh kan vila upp mig:) Vi ska till en salong och alla ska göra en halvtimmas behandling, detta är egentligen en present till vår arbetskompis som fyllde 50 år förra december, så snabba är vi..... Vi bjuder henne på hennes behandling och vi andra passar på att fixa till oss lite med. Därefter ska vi hem till Åsa och laga mat tillsammans och ha trevligt. Men innan dess får vi frysa i hockeyhallen, brrrrrr

Hemma och sjuk

Rullar chokladbollar för fullt

Nu

Nu är det första advent och vi har haft en mysig dag med julbord på Färjestads Travbanan. Barncancerföreningen bjuder varje jul in till traditionellt julbord. Mor och farföräldrar får också delta för en liten peng. BArn och föräldrar blir bjudna på ett dignande julbord, julklappar till barnen och godis i massor, gissa om barnen tycker om detta? Det var dans kring granen och uppträdande av Kerstin Andeby med man Peter. Därefter kommer tomtarna och delar ut julklappar till alla barnen. Barnen får önska en sak för 150 kr och personal och frivilliga hjälper varje år till med att uppfylla varje barns enskilda önskning, helt fantastiskt.
Vi har inte deltagit på denna julfest de senaste 2 åren, det är delade känslor att vara där. Man träffar många bekanta (tyvärr) några mår bra, några sämre och några fattas... denna upplevelse och tudelad. Samtidigt är det så härligt att se dessa barn skratta och njuta av livet, de kan verkligen tänka sig bort från sina ständiga sjukhusbesök. Samt att alla syskon också får delta på samma villkor.

Barnen mår bra och vi laddar för en ny vecka. Jag var på tjejfest igår kväll hos Lisa och vi sjöng karoke, var något hes imorse och fortfarande om jag ska vara ärlig. Men roligt hade vi och det är huvudsaken.

Lilleman var också med

Travbanan i bakgrunden.

Vickan är på julbord

Dags för efterrätt, Mums:)

Tjejfest hos LISA

Vi har jättekul:)

25 november BMT+245

Längesedan jag skrev, det känns som att korken drogs ur efter för provtagningen. Det var så pressat innan och då hade jag behov att skriva av mig all min oro. Nu har vi pustat och bara levt livet i en vecka och det har känts mycket bra. Vickan är pigg och glad och hostan är över. Hon har varit till badhuset med skolan och simmat. Tänk vad lycklig hon första dagen hon fick åka med till badhuset. Hon hade simmat och simmat sa fröken, i 45 minuter utan stopp. Gissa vem som somnade på bussen hem och fick gå hem från skolan en halvtimma tidigare?? Jo, lilla fröken Mangelin. Hon tog nog ut alla krafter som fanns bara av lycka av att få vistas i badhuset och jag förstår henne så väl. Hon verkligen gillade sina simträningar innan återfallet kom förra december. Tänk att det snart har gått 1 år sedan de frukstansvärda provsvaren. Hur har vi klarat av detta året?

Igår hämtade jag mamma vid tåget, så hon kommer att lysa upp vår vardag under veckan. Victoria tycker att det är såååå mysigt att gå hem från skolan och att mormor finns här och pysslar om henne. De spelar spel och pusslar. Mormor ställer upp på allt som Vickan vill, gissa om hon blir bortskämd?? Men det kan hon behöva ibland, så länge hon inte ställer samma krav på mamsen:)

Idag har barnen varit på luciaträning vid kyrkan. De ska båda vara med i luciatåget, så nu gäller det att öva. Victoria ska läsa en vers högt ensam så hon var lite pirrig.

Livet ramlar på och vi njuter!

Lusse bullar

Lisa och jag har bakat till advent:)

Julstämning

4 tjejer som advents bakar.

Solen tittar fram fastän det är grått & mörkt ute

Någon vill oss väl ett tag till och det är vi så tacksamma för. Jag har inte upplevt en sådan psykisk press som jag har gjort innan detta provsvar idag. Visst har det varit fruktansvärt när man får återfallsbesked men vi har inte alltid varit medvetna om att det ska komma då. Nu hann vi verkligen oroa oss innan för att idag skulle beskedet komma. Vet inte varför jag var så inställd på detta idag, men känslan som har funnits ett tag har varit så sann. Då är det svårt att se det hela positivt och tänka om. Det är svårt att våga tro på att denna behandling ska hjälpa att ta bort dessa elaka leukemiceller som sprider sig i CNS. Ny benmärg är ju toppen men den påverkar inte CNS, där härjar en egen vätska som bestämmer livet. Den nya benmärgen behövdes för att kunna ge de stora doserna av cellgifter samt helkroppsstrålningen, annars hade inte kroppen klarat av att återhämta sig själv.

Nu visade provsvaren att det inte fanns några celler alls i vätskan och det är TOPPEN! Jag kan inte vara gladare. Resterande av blodproven var bra hb 118, lpk 6.0 och neutrofila 3.2 samt trombocyter 209. Men väntan innan man får dessa provsvar är olidlig. Tror inte att vårdpersonalen riktigt förstår hur man upplever detta och hur många tankar som hinner att flöda runt i huvudet innan de säger något och hur de säger saker. Vi föräldrar med sjuka barn läser av andra människor innan de hinner att blinka. Vi ser hur de går, vad de säger, hur de gör. Som idag t ex när vi väntade och väntade, jag passade på att hämta en kopp kaffe och noterar då att dörren till expeditionen är stängd. Där sitter läkaren och sköterskan och pratar och ringer. Dörren är alltid öppen annars. Men en gång drar tankarna igång, vad händer? Ringer de Göteborg? När får vi beskedet? Det är tur att psyket finns nära för idag var det inte långt kvar innan man hade hamnat där. Måste bestämma en tid med personalen och tala om hur jag upplever detta, de kan ju inte läsa av mig. Tror inte att jag visar ett uns av oro inför dem. Fixar inte fler provtagningar med denna press.

TACK snälla alla ni för era underbara kommentarer och för att ni håller alla tummar för oss. Det känns underbart att veta att ni läser och tar del av vårt liv. Det är svårt att beskriva hur man känner men det känns som att ni har en förståelse för vår oro.

TACK farmor och farfar för tårta och kramar, det behövde vi!

Tankar....

..kring mitt inlägg igår. Jag reagerade när Anonym kommenterade kring att hon/han ville vara i vår situation, och det kan jag förstå. Först fick jag dåligt samvete att jag klagar inför något som vi inte vet. När andra har förlorat sina barn och deras högsta önskan är att vara kvar i vårdkarusellen och fortsätta få hoppas på att det ska komma en behandling som gör deras barn friska. Samtidigt så är det ju så att det är en oerhörd press att leva under dessa provsvar och behandlingar och det man är avundsjuk på är ju på dem som har friska barn. Ingen vill ju egentligen leva det liv som vi lever, men jämfört med att inte ha sitt barn alls så är ju det bättre. Hoppas att ni förstår hur jag menar.

Har idag varit på utvecklingssamtal med Victoria och allt var så bra. Hon hänger med i alla ämnen och arbetar så flitigt. Roligt att höra! Många barn som har strålats har ju inlärningssvårigheter och vi är glada så länge det visar motsatsen. Vet att strålningsskadorna ofta uppkommer senare i tonåren.

Vi tar nu ett djupt andetag och inväntar morgondagen.

Orättvist liv.....

...för ett barn. Varför ska en 9-årig flicka behöva oroa sig för framtiden. Varför ska en 9-åring behöva ha svårt för att sova över oro inför sjukhusbesök och vad som följer med detta. När man finner sin flicka i tårar i sängen för att hon är orolig inför sövning och vad provsvaren visar. -Jag vill inte vara sjuk mer, är hennes ord. Idag har hon frågat varför hon blev sjuk när hon var 3½ år och hur upptäckte vi det osv. Vi har pratat om detta mycket innan men dessa frågor återkommer och det är i samband med avgörande provtagningar. Jag förstår henne så väl för det är då våra tankar också börjar att flöda.

Vi måste hantera dessa dagar på olika sätt och inget sätt är rätt eller fel. Men otroligt jobbigt är det och känslokrävande på olika sätt. Denna helg har varit tuff, jag har haft ett sjukligt sömnbehov och vet inte om det beror på påverkningar av oron. Hoppas att vi kan slappna av efter tisdag och att vi får bra svar och kan få fira jul i lugn och ro. Det är min högsta önskan just nu. Är den önskan för stor???

16 nov - BMT+236

Söndag idag och ny vecka väntar framför oss. Känner att tisdagen gärna får vara över, det är en otrolig spänning som lyder över denna dag. Tankarna mal hela tiden fast man försöker att leva det vanliga livet bredvid. Victoria är bättre från förkylningen och hostar mindre. Hon fick börja med Bactrim i fredags och vi hoppas att det har gjort verkan. Hon är pigg och glad och julpysslar för fullt. Det är så härligt att se hennes livsglädje och energi, det gör att man slappnar av något. Men det tar inte bort tankarna från att det kan visa sig elaka celler på det lömska provet på tisdag. Vi vet så väl hu rdet kändes i december i fjol när hon var lika och pigg och glad som nu och det visade sig att det var återfall. Chocken var enorm.....den känslan vill jag inte uppleva igen.

Det som gör mig mest frusterad är att inte kunna planera livet. Tänk om man kunde boka en resa om så bara en hotellnatt, en kryssningstur till Finland, en vecka i Sälen eller en utlandssemester. Jag är så avundsjuk på alla som kan boka in något och få se fram emot detta och få längta. Jag skulle aldrig våga detta. Inte efter vår planering förra hösten och vi blev snuvade på målsnöret. Kan inte göra barnen besvikna ännu en gång. Bokar man något så går det troll i det hela. Vågar inte utmana ödet, aldrig!!!

Marcus och Mattias är på hockey och jag och Vickan har precis ätit frukost med tända ljus och mys. Vi ska kolla när Vickans kompisar spelar innebandy match om en stund, det ser hon fram emot. Marcus skulle fotograferas för lagfoto idag, så han var lite spänd.

12 nov - BMT+232

Idag har Victoria varit till skolan och allt gick bra. Hon fick avstå gympan och imorgon ska hon hoppa över simningen, vilket hon tycker är mycket tråkigt. Men det är dumt att anstränga sig när hon hostar en del fortfarande. Hörde ingen hosta inatt och inte så farligt imorse heller, men nu ikväll hackar hon igen. Hoppas verkligen att det försvinner snart.

Idag har jag varit på utvecklingssamtal med Marcus i skolan och det är intressant att höra hur allt flyter på i skolan. Fick första skriftliga omdömet som nu ska delas ut till alla elever från årskurs 1. Nya saker sker hela tiden och jag har svårt att ta ställning till om detta är bra eller inte. Känns som att det åläggs mer och mer pappersarbete och administration på pedagogerna idag. Det viktiga är ju att hinna med barnen för mig.

Igår var Marcus med sin kompis på karateträning och han tyckte att detta var jättekul. Så imorgon ska han med igen. Innebandyn lockar inte lika mycket längre så han får väl välja vad han tycker är kul. Allt hinns ju inte med.

11 nov BMT+231

Vi är hemma igen efter sjukhusbesöket. Allt gick fort och smidigt. Det tog prover ut porten som vi hade emblat hemma, läkaren lyssnade på henne och tyckte att det lät rent och fint men ville för säkerthets skulle göra en lungröntgen.....hur kunde jag veta det redan igår. Jag kunde ju liksom ringt och bokat en tid på röntgen innan så hade det varit klart:)

Vi skulle få en tid 13.40 för röntgen men sköterskan tyckte att det var synd att vi skulle vänta hela dagen så hon lyckades få till att vi kunde sitta i röntgenväntrummet och hoppa emellan några andra patienter. Vi hann inte mer än upp förrän vi fick komma in, så det var perfekt. Tur var väl det för i väntrummet satt en man som nog var bonde och inte hade duschat på några veckor. Fy, vad det luktade i hela rummet, tur att Vickan var snuvig och inget kände annars hade hon nog kräkts....

Röntgen visade inget och provsvaren var bra, hb 118, lpk 10.3 och neutrofila 7.2, samt trombocyter 210. CRP visade 14, en liten höjning men inget att behandla för. Så vi avvaktar och ser hur det hela fortlöper. Vid minsta feber ska vi in och om hostan ökar ska vi börja behandla med tabletter.

Vi fick några kommentarer angående tv-programmet Sjukhuset och visst följer Victoria detta, helst varje dag om det går. Igår visade de benmärgsprov och lp och Victoria tycker följande:

- Jag tycker att det är spännande och kul att se hur man gör. Man kan ju inte se det själv när man ligger och sover. Jag tänker att det där har ju verkligen jag gjort. Det kul att veta hur man gör.

Marcus tyckte att det såg otäckt ut. - Har jag verkligen gjort det?? Usch! Det var hans ord. Nu tror jag att det ser lite annorlunda ut när man skördar benmärg från en donator. Det kunde se riktigt hårdhänt ut, enligt läkaren. De för in en större spruta och rotar runt ordentligt för att få ut nästan 1 liter benmärg. Så det är inte konstigt att han var lite mör efteråt. Ett vanligt benmärgsprov känns inte så mycket efteråt.

Så vi satsar på skolan imorgon och hoppas att allt förkylningen lägger sig. Hon är pigg och glad och det är full fart här hemma. Nu ska vi pyssla, för det kliar i Vickans pysselfingrar.

Pyssel på sjukhuset

I väntan på provsvar samt svar från lungröntgen så kom lekterapin lägligt.

Skönt att vara hemma igen...

...visst är det underbart kul att fara iväg med vänner och bara vara och få shoppa. Men det är också skönt att vara hemma igen. Mycket att packa upp och ivriga barn som är sååå nyfikna. Fick sortera innan de fick se så att inte alla julhemlisar avslöjades. Barnen var så nöjda över kläderna de fick. Jag köpte faktiskt inte så mycket kläder för de har de mest just nu, men lite blir det ju alltid iallafall. Blev en del heminredningssaker, det är ju alltid kul att förnya och byta ut.

Imorgon blir Victorias planerade sövning inställd pga att hon är så förkyld. Hon hackar och hostar mest hela tiden och är jätte snuvig. Ingen feber hittills....(peppar, peppar ta i trä´). Pratade med dagvården idag och de tyckte att vi skulle skjuta upp det hela 1 vecka ifall hon är förkyld. Inte så bra att söva om det inte är akut när man har en pågående infektion. Vi får åka in och ta prover imorgon iallafall för det är 2½ vecka sedan vi var inne, lika bra att de får lyssna på henne så att det inte är en lunginflammation som spökar. Skulle inte förvåna mig om det blir röntgen imorgon....... Troligen blir sövningen nästa tisdag den 18:e, 1 vecka till att våndas på.

Nu är vi nöjda:)

Inget mer får plats i bilen och plånboken är tom;)

Middag i ullared

Efter en tuff dag på gekås är det gott med mat och vin.

Lisa röstar

Scotts fick lisas röst undra varför:-)

Till fars dag

Marcus pysslar till pappa

Trumpet tjejen

Vickan är hemma från hajken igen. Spelar för farmor och farfar.

7 nov - BMT+227

Fredag igen och tjoff så var den veckan borta också. Fattar verkligen inte detta....det måste vara någon som fejkar med klockan. Jag har min lediga dag och barnen är i skolan, har precis dammsugit hela huset och var tvungen att få en kopp kaffe och kolla datan en stund. Bredvid mig sitter hunden och piper mest hela tiden. Hon löper och livet är inte på topp kan jag säga. Huvudet hänger och hon går och vaggar fram och tillbaka och glor på mig med världens mest sorgsna ögon. Tänk om man kunde läsa hennes tankar!

Eftermiddagen kommer att var fullspäckad här idag, barnen ska åka allmänhetens åkning på Kobbs Arena innan Marcus börjar sin träning där 14.45. Han slutar vid fyra och sedan hem för att packa inför Victorias hajk som är ikväll till imorgon. De ska sova i en bygdegård och ha diverse scoutövningar för sig, gissa om hon längtar?? Det blir sovsäck och liggunderlag, är inte direkt avundsjuk på henne:)

Ska även hinna med att lämna in några kassar till prylbytardagen som är imorgon, så skönt att bli av med skridskor, hjälmar, cyklar och div kläder som är urvuxet, kan någon annan få glädje av detta för en billig peng så är det ju toppen.

Helgen fortsätter med hockey lördag och söndag, på söndag har Marcus sin första cup och det ser han fram emot. -Tänk vilken bra fars dag present, sa han till pappa. - Du får se mig spela cup, bästa presenten. Ja, vi har nog olika uppfattning om livet ibland, men är han lycklig så är vi. Jag missar ju hans cup, då jag har nöjet att åka till Ullared med 2 vänner (och det är inte Lisa, notera detta). Vi har bokat stuga och ska shoppa loss, helt underbart. Kan vara skönt att vara borta två dagar innan sjukhusbesök på tisdag, vill helst inte tänka på detta.

Så läget är under kontroll här och vi hoppas på en bra helg. Trevlig helg till er alla också!

2 nov - BMT+222

Nu har höstlovet gått till ända och det är åter dags för skola imorgon. Det var svårt att få barnen i säng, de var inte riktigt trötta. Marcus var riktigt uppåt väggarna och pratade bara om målvaktsträningen idag på hockeyn, han tyckte att det var riktigt roligt och han vill mer och mer och igen och igen.... Alla killar som vill prova ska få prova först och sedan börjar de om från början igen och ser hur många som fortsätter att visa intresse för det. Men det var onekligen svårt och tufft att ta sig fram med alla skydd. Svårast var att komma upp när man åkt omkull. De blir ju inte jättesmidiga med alla skydd och benskydden går ju upp på halva låren. Men lyckan var total och det är ju huvudsaken.

Victoria är lite snuvig och hostig, hoppas att det inte blir mer av det hela. Hon klagade även på huvudvärk under dagen och det är aldrig roligt att höra. Kan inte hjälpa att man reagerar med en gång, tankarna drar i väg till de värsta så snabbt. Man tittar på henne och ser hur hon reagerar i alla situationer, ser hon inte lite blek ut osv. Det är inte så att jag längtar till nästa sövning som kommer att bli den 11 november. Hon får då Depocyte i ryggmärgsvätskan samt att de gör en LP (lumbal punktion), de tar ut ryggmrägsvätska som sedan analyseras för att se om det finns några leukemiceller. I och med att hennes sjukdom har kommit tillbaka i just ryggmärgsvätskan så är dessa prover mkt mer oroliga än vad ett vanligt blodprov är. Nu har det ju gått 2 månader sedan hon tog prov förra gången och sedan hon fick cellgift i ryggen. Innan har det bara varit 1 månad mellan och cellgift verkar i upp till en månad. Nu har det alltså gått en extra månad när inget cellgift har fått verka, vad har hänt då?????? Vi lägger oron bakom om oss och andas i ännu 1 vecka innan vi kommer dit. Så ser vårt liv ut.

Jag vill även passa på att tacka Lisa för att jag nu inte ser ut som en gråhårig tant utan som tjejerna i reklamen med nytonat hår som glänser och håret faller så snyggt på axlarna (om jag nu inte hade varit korthårig) . Tack vännen!

Idag målvakt!

Gissa om det en nöjd kille?

Vi tänder ett ljus till morfar.

Victoria har målat en bild till morfar. Vi tänker och minns tillsammans.

Träningsvärk

Gissa om Vickan var stel i benen ikväll? Höll på att inte ta sig upp för trappan, hon stånka och gick som en skadeskjuten anka och samtidigt gapskrattade hon.....hon är lite tokig. Men jag tror att det var en härlig känsla att känna att man har tagit ut sig och att man vet vad smärtan beror på. Hon tyckte att det var jättekul att åka skridskor och hon for runt och fick upp fart snabbt. Felet var att hon hade ett för par tighta överdragsbyxor på sig så det var svårt att ta sig upp när hon gjorde en vurpa. Hon fick ha brosans byxor då hennes var kvar på skolan och de var någon storlek för liten. Men vad gjorde det när hon hade en räddande ängel som var hennes lillebror. Han for fram i världens fart för att hjälpa syrran att komma upp. Även här gör han en hjälteinsats för storasyster. Det kallar jag syskonkärlek (men de kivas däremellan, jag lovar...).

Syskon on ice!

Vi provade lite allmänhetens åkning innan marcus träning.

31 oktober - Vickan är hemma igen

Kändes så underbart att få krama om lillskruttan igår på stationen och jag tror att hon tyckte lika för hon ville liksom inte släppa taget kring sin mamma:) Hon har haft jättebra dagar med mormor så hon var så nöjd.

Tack för era kommentarer och hoppas att det löser sig för er hur ni ska kommentera. Såg att jag från början hade låst kommentarerna för enbart inloggad men jag har nu ändrat så man kan vara anonym eller skriva in sitt namn och ev hemsida som ni har. Lämna gärna ett avstamp i inläggen det är så roligt att läsa.

Ta hand om er alla där ute. Vi laddar nu upp för en helg med hockey som vanligt. Idag ska vi även åka på allmänhetensåkning så att Victoria får prova sin skridskoåkning. Spännande!

BMT+218

Hoppas att ni hittade hit istället. Nu saknar vi verkligen Victoria, det är så oerhört tomt här hemma. Ingen som pratar om och om igen och frågar tiotusentals frågor. Ingen som sitter med i soffan och bara vill mysa och helst inte gå och lägga sig. Men imorgon kommer hon med tåget kl 14, då kommer jag att stå där och bara längta efter att få krama henne länge. Hon har haft det jättebra med sin mormor, tror att de behöver varandra lika mycket båda två. Eller jag tror inte jag vet.....det trivs bra tillsammans. TACK mamma för att du har tagit hand om Victoria ett par dagar.

Marcus är verkligen fortfarande inställd på sommartid, hur lång tid ska det ta innan det vänder?? Han somnar i soffan varje kväll och vaknar 06.20, tjolahopp, säger man då. Men vad gör det, han är go och glad iallafall. Vår urmysiga lilla gulleplutt, det har varit jättemysigt att bara få rå om honom ett par dagar. Tror att vi alla behöver detta. Nu längtar han också till imorgon, då han ska bjuda mormor och Vickan på sin kladdkaka. Den var verkligen mumsig och kletig precis som den ska vara......

Blodgivningspresent

Lämnade blod idag och fick med mig dessa fina Fillipa K muggar hem.

28 oktober

Nu tänker jag byta blogg sida och hoppas att ni alla har hittat hit istället. Denna sida är så mycket lättare att hantera och fixa till bilder med. Den andra var så krånlig och tog en evigthet innan man förminskat bilder osv. Denna sida fixar detta själv och layouten tilltalar mig mer också.

Idag har Marcus och jag gjort IKEA och som ni såg på bilden här innan så bjöd de på prinsess tårta idag. Det är verkligen Marcus favorit av alla tårtor och kakor. Vi passade även på att handla lite möbler och saker till hans rum. Det härliga är att han gillar färger och det är kul. Så inredningen kommer att gå i röda toner blandat med grått, blir nog fint till hans havsbris färg på väggarna.

Nu ska vi tydligen baka kladdkaka, säger lilleman. Så jag får väl försöka mig på detta. Jag lyckas aldrig. Den blir stenhårda och torra. Ska ta ut den efter 5 mintuer idag:) bättre om den rinner än är torr som fnöske......

Bak mamma

Marcus vill att vi bakar kladdkaka? Ni som känner mig vet hur bra jag brukar lyckas:)

Testar

Nu ska jag kolla hur denna bloggen fungerar, den kanske är bättre och lättare?? vem vet?

Visst är killen på bilden ganska söt, trots minen??

Bakelse på ikea:-)

Gissa vem som blev överlycklig när ikea bjöd på prinsess tårta?

Äntligen mc donalds

6 månader sedan victoria har längtat så.

Alla skydd är på:)

Nya hockey killen

Imorgon är det dags för första träningen på is.

Camping

Mys i husvagnen

Bröllopsdag 4 sep 2008

Blommor från min älskade man.

Mamma

Lilla söta mamma

Sjukhuset

Vickan myser i sängen.

Skol killen

Äntligen börjar skolan.

Dags för skolan igen.

En mkt nöjd victoria i morse. Peruken var på några minuter i skolan.

Äpplemos

Idag kokar jag och Vickan Äpplemos. Mums!

Chips killen

Marcus skulle vinna en stor säck och vem gjorde det tror ni?

Liseberg

Vi har nu klarat av Liseberg och barnen tyckte verkligen att det var toppenroligt! Det värsta är att de är mycket modigare än sin far och mor. Det tar emot att släppa iväg dem ibland på saker som man själv inte vågar....
Nu testar jag mina blogg, jag kommer att ha kvar den gamla men här var det så lätt och skicka bilder som är tagna med mobilen. Så jag kör dubbelt ett tag. Inlägg kommer att ligga på den andra bloggen och så blir det mer bilder här. Vi får prova!!

Syskonen Mangelin

Trötta barn efter en dag på liseberg

Liseberg

Mattias och victoria på väg ut från liseberg